“Det är bredden som är vår spets”

Vi hade teammöte på vårt huvudkontor i Göteborg förra veckan. Vi är ju lite utspridda i landet, mellan Göteborg, Borås och Västerås/Stockholm, så det är alltid trevligt att ses. Vi säger såklart många kloka saker, men Mats satte fingret på något här:

“Det är bredden som är vår spets”

Mats Envall

Det ligger mycket i det. Vi pratar ibland om att vi är spretiga, då vi bokstavligt talat gör alla typer av trycksaker – här är några exempel från den senaste månaden:

  • stickmönster i 100 ex
  • visitkort
  • flera tjocka kataloger i hög upplaga
  • överdrag i stretchpolyester till larmbågar
  • posters, dekaler och tejp inför butikspremiär
  • kupongblock
  • bonusutskick
  • vykort ADR
  • hyllvippor
  • självkarbonerande orderblock
  • tidskrifter
  • askar
  • displayer
  • provpåsar
  • wire-o
  • vikväggar
  • störtkorgar
  • toppskyltar
  • magnetskyltar
  • pärmar
  • id-brickor för busschaufförer
  • rollups
  • beachflaggor
  • fönsterdekaler
  • affischer
  • foldrar
  • kuvert
  • böcker
  • specialproducerat POS-material

En helt vanlig månad. Det här är också något av det som vi i teamet definierar som “kul på jobbet” – just att vi har så många olika projekt, där vi hela tiden utmanas av våra kunder att hitta bästa lösningarna. 🙂

CO(2)mplext

Jag minns när jag satt i rekryteringsmöte med Maria våren 2016 och berättade att min vision var att så snart det var möjligt ta fram en modell för att automagiskt beräkna fossil CO2-belastning för varje enskilt tryckprojekt.

Därefter var tanken att erbjuda våra kunder att CO2-kompensera, för att på sikt vända på det, så att man måste välja bort istället för till, för att sen ytterligare skärpa till det och på sikt inte alls erbjuda trycksaker som inte är CO2-kompenserade.

CO2-beräkning har visat sig CO(2)mplext.

Tidigare har vi bara kunnat erbjuda CO2-kompenserade trycksaker via några av våra tryckerier – men vi har inte kunnat beräkna och kompensera själva, oavsett tryckeri.

Vi har tagit flera kliv på vägen. Vi har borrat ner oss i detaljer, bara för att hitta ännu fler saker att borra ner oss i. Snabbt gick det inte, men vi har kommit fram till en modell som bygger på dessa delar:

CO2-påverkan = [Papperstillverkning + frakt till tryckeri + tryck + frakt till kund]

Det ser ju enkelt ut! Här börjar komplexiteten:

Papperstillverkning.

Vi har tillgång till hundratals olika papperskvaliteter. För varje papper i vår databas samlar vi nu utöver egenskaper som ytvikt, bulk och opacitet även in specifik info om vilken energimix som använts vid tillverkningen och vad det innebär i fossil CO2, beroende av vilken elmarknad pappersbruket köper sin el.

Själva råvaran – trä – ingår i ett kretslopp, där nya träd planteras och fångar upp CO2. Det är fossil CO2 vi är ute efter!

Vi har sedan tidigare en automagisk uträkning av trycksakens nettovikt. Nu har vi grottat ner oss i hur mycket svinn olika tryckerier har, för olika trycktekniker (framförallt arkoffset och rulloffset). Med hjälp av specifik data om svinn (från aktuellt tryckeri) och trycksakens nettovikt kan vi beräkna bruttovikten och därmed beräkna CO2-påverkan för papperet.

Frakt till tryckeri.

För varje enskild papperskvalitet har vi också lagt in i vår databas vilket pappersbruk det är som tillverkar det och vilken adress bruket har. Vi har lagt in GPS-koordinater för pappersbruken, men också för de flesta av alla de ca 1000 tryckerier vi har i vår databas – däribland självklart viktigast alla de ca 100 vi använder varje år.

Vi har nu en automagisk uträkning av avståndet från specifikt pappersbruk till specifikt tryckeri.

I skrivande stund räknar vi alla transporter på lastbil, men i verkligheten går en hel del på båt. Det ger bara en tiondel av den CO2-belastning som motsvarande sträcka med lastbil skulle ge, så vi tänker oss att vi måste lösa denna detalj, så att det gods som går med båt får en berättigad fördel.

Verkar det komplext? En broschyr kan ha en papperskvalitet för inlagan och en helt annat för omslaget, så vi måste kunna beräkna både tillverkningen och transporten av två olika papper till en och samma trycksak.

Tryck.

Här jobbar vi ihop med ett par tryckerier för att samla på oss data och bygga en tillförlitlig modell, där vi sedan kan begära in motsvarande data från alla våra tryckerier. Vi har också sneglat på de standarder som är på väg att växa fram.

Vi fokuserar bland annat på olika trycktekniker, ett antal olika förbrukningsmaterial såsom tryckplåtar, färg, lim, lack etc. En stor del av tryckeriets CO2-påverkan beror på vilken energimix tryckeriet använder.

Ett tryckeri som bara använder förnybar el ska ha en konkurrensfördel.

Leverans till kund.

När vi hade löst beräkningarna för de relativt komplexa frakterna från pappersbruk till tryckeri, tänkte vi att den här nöten borde vara lätt att knäcka…! Faktum är att den är ännu mer komplex.

I det enklaste fallet ska alla trycksaker fraktas med en enda gemensam leverans till kundens adress.

I komplexa fall, så ska vissa trycksaker levereras till kundens olika butiksadresser medan andra ska levereras till en tredjepart för adressering, för att därefter postinlämnas – i fyra nordiska länder! Då måste vi hantera många olika geografiska sträckor, men vi måste också kunna räkna fram vikten för respektive sträcka. Och baserat på vikten hur många pallplatser det blir.

Internt har vi myntat nyckeltalet “pallkilometer”.

Nu tror vi oss ha löst även denna del och vi börjar närma oss vårt mål att automagiskt kunna beräkna CO2-påverkan för varje tryckproduktion.

Gör det lätt att göra rätt!

Har du läst ända hit har du kanske tänkt på att jag gillar ordet “automagiskt“…?

Faktum är att målet är att göra det lätt att göra rätt. Om vi automagiskt kan få våra CO2-beräkningar, så att vi utan att anstränga oss kan ta med dem i våra kunders beslutsunderlag, tror vi att vi tillsammans kan göra skillnad.

Vi kommer i vårt system – Filter™ – kunna se skillnaden i CO2-påverkan av att byta från ett papper till ett annat.

Vi kommer kunna jämföra olika tryckeriers CO2-påverkan.

Inom en nära framtid kommer vi att erbjuda CO2-kompensation i varje offert. Kanske ett CO2-vänligare papper. Häng med!

Datadriven marknadsföring utan hjärna

Datadriven marknadsföring: Man vet att det är 2017 när man ringer upp en kundtjänst, säger “hej” och så plingar det till av ett störande sms – numera kommer det såklart både i datorn och telefonen och dessutom burrar klockan på armen – precis när man börjat snacka med en främmande person. Naturligtvis är det företaget själva som skickat ett sms och frågar om “den kontakt du just hade”.

“Hade” är nyckelordet här. “Har” vore mer korrekt. Helt ärligt, vill ni verkligen ha live-rescensioner av er egen kundtjänstpersonal istället för att låta dem ta hand om kunderna?

/Fabian

Datadriven marknadsföring utan hjärta

sms från Apollo

Datadriven marknadsföring: Nyss hemkommen från Santorini. Köpt av Apollo, inklusive hyrbil hela veckan. Dag 2 får jag ett sms med fråga om jag tänkt på hemfärden och om jag vill köpa till busstransfer. Hur tänker Apollo här….?

1. Dag 2 av 7 vill jag väl över huvud taget inte tänka på hemresan?

2. Om de sålt hyrbil till mig hela veckan så kan jag väl inte låta bli att lämna tillbaka den på flygplatsen, så hur ska jag då kunna nyttja transfer?

Nej, det här klassar jag som spam och det vill jag inte få av en leverantör där jag just lagt en hyfsat dyr beställning! 👎

/Fabian

Greenwashing

2017: Det handlar inte bara om vackra ord; det handlar om genomförande in i minsta detalj.

Varje gång jag ser en sån här — numera standardiserad — skylt på ett hotellrum blir jag nyfiken på om de kommer passera mitt handdukstest eller ej. Jag hänger pliktskyldigt upp min handduk och lik förbannat byts den i de flesta fall ut nästa dag!

Är verkligen “for the environment” nyckelord här? Eller handlar det om hotellets (och indirekt min) ekonomi i form av lägre kostnader? Tror städpersonalen att de får mer dricks om jag får nya handdukar varje dag? Hur många engångsflaskor kan man ha i badrummet och fortfarande skriva skyltar om “miljö” med någon trovärdighet kvar?

Uppmana inte mig att göra ett bra miljöval, för att i nästa stund spotta på mitt val!

/Fabian

Vem köper två Londonresor?

Datadriven marknadsföring: Bokade London i november med BA i fredags. I måndags fick jag ett reklammail om billiga resor till London. De vet att jag bokat London, att jag sannolikt inte kommer boka en gång till innan min novemberresa (de har ju hela min historik). Det enda resultatet blir ju att man undrar om man kunde bokat billigare om man väntat över helgen. Tänk om de istället erbjöd valfri annan stad…

2017 handlar minst lika mycket om vad du INTE försöker kränga på dina kunder.

/Fabian

Vem är Mikael…?

Vykort från PostNord

Det kom ett vykort från PostNord. De borde ju vara proffs på adresshantering – särskilt efter de köpte Strålfors. Men vem är egentligen den där Mikael, som verkar jobba i min hustrus enmansbolag…?

Sånt här får bara inte hända. Vi på F&P har riktigt bra processer för att säkerställa att det inte händer. Det borde Strålfors också ha.

Vad är en produktionsledare?

platsannons från stor reklambyrå

På F&P jobbar vi med produktionsledning i någon mån. Vi säkerställer att kundernas tidsplaner fungerar. Vi kör preflight på original och kollar att de kommer till rätt tryckeri vid rätt tidpunkt. Sedan kollar vi att adressfiler är korrekta för adresserade utskick. Därefter att det postinlämnas korrekt, i rätt tid etc. Vi håller koll på papper, format, tryckprofiler.

På byråsidan verkar allt det där inte särskilt viktigt. Åtminstone för den här stora Stockholmsbyrån. I sin platsannons för en produktionsledare skriver de uttryckligen att man inte behöver kunna någonting om hantverket. Ur led är tiden.