Kartong

Figurstansad bordsskylt "Juhla Mokka" i kartong, i form av en julgran.
Bilden visar en figurstansad bordsskylt ”Juhla Mokka” i kartong, i form av en julgran.

Kartong är en form av papper som limmats i flera skikt. Därför blir den styvare och får bättre bulk och opacitet än ett vanligt papper vid samma ytvikt (tex 300g), men också väsentligt dyrare.

Kartong är oftast oliksidig (primasidan är bestruken och avsedd att tryckas på, där sekundasidan tex fungerar som insida i en förpackning). Det finns även liksidig kartong (med en bestruken yta lämpad för kvalitetstryck, på båda sidor) som tex kan användas som omslag i en katalog.

Olika kategoriseringar av kartong

Till skillnad från papper, som har väldigt tydliga kategorier inom vilka olika papper har likvärdiga egenskaper, så finns det olika sätt att kategorisera kartong vilka kan tyckas otydliga.

FBB och SBB

En kategorisering är FBB och SBB.

FBB står för ”Folding Box Board” och avser en kartong gjord på företrädesvis mekanisk pappersmassa.

SBB står för ”Solid Bleached Board” och är uppbygd av kemisk pappersmassa, där papperet är vitare och inte gulnad över tiden.

GC1, GC2, GD och GZ

En annan kategorisering använder en bokstavs- och sifferkombination för att beskriva kartongens egenskaper. Ursprunget är tyska och vet man det och kan sina papperskategorier så blir G/U självförklarande, men C/D/(Z)/T är kanske inte lika tydligt. Därtill lurigt att liksidiga kartonger ofta har ”2” i namnet, men denna definition säger att de heter 1.

Första bokstav G = bestruken (tyskans ”gestrichen”)
Första bokstav GG = dubbelbestruken (tyskans ”gussgestrichen”)
Första bokstav U = obestruken (tyskans ”ungestrichen”)

Andra bokstav C = jungfrufiber (tyskans ”chromokarton”)
Andra bokstav D = returfiber (tyskans ”duplexkarton”)
Andra bokstav Z = träfritt (tyskans ”zellstoffkarton”)
Andra bokstav T = tre lager där alla eller åtminstone det mittersta är returfiber, men överst kan vara ”Z” och underst kan vara ”C” (tyskans ”triplexkarton”)

Siffra 1 = baksidan är enkelbestruken
Siffra 2 = baksidan är obestruken

Siffra är ej nödvändigt, så en obestruken kartong av returfiber heter helt enkelt ”UD”.

Från detta får vi vanliga kategorier:

GC1 = Kartong med bestruken ovansida och lättbestruken vit undersida.
GC2 = Kartong med bestruken ovansida och obestruken vit undersida.
GD1 = Kartong med bestruken ovansida och lättbestruken grå undersida (pga returfiber).
GD2 = Kartong med bestruken ovansida och obestruken grå undersida (pga returfiber).
GZ1 = Kartong med bestruken ovansida och lättbestruken vit undersida (vit kärna, finare yta och åldringsbeständig).

En trave med wellpapp i olika kvaliteter.
Bilden visar en trave med wellpapp i olika kvaliteter.

Kartong för wellpapp

Wellpapp består av två eller flera lager av kartong. Här finns ytterligare ett sätt att kategorisera, baserat på användningsområde.

Wellpappens släta utsida kallas ”testliner”. Här skiljer man på om den är brun eller vit, samt om den är bestruken. Vanlig wellpapp är brun och obestruken.

TLB = Testliner Brown
TLW = Testliner White
TLWC = Testliner White Coated

Wellpappens kärna kallas ”fluting”. Den är oftast brun, men kan även vara vit eller i undantagsfall genomfärgad tex svart, vilket gör den mycket dyr.
FLB = Fluting Brown
FLW = Fluting White

TL/FL avser snarare användningsområdet. En TL kan vara tex GD2.

Blev du hjälpt av artikeln?
Feedback – förbättring av kunskapsbank
Please submit the reason for your vote so that we can improve the article.
Behöver du hjälp?