Stansmallar

När man ska figurstansa en trycksak så behöver man skapa en stansmall med den önskade formen. Det är inte särskilt svårt, men finns några saker som är lätt att snubbla på och som gör att vi ofta får felaktiga original som behöver justeras.

Stansmallar ska göras i dekorfärg

Stansmallen i sig är en heldragen linje med en sluten bana. För perforering gör man en streckad linje. För bigning gör man en heldragen linje. Linjen sätter man sedan i en dekorfärg med ett beskrivande namn. Bäst är de engelska termerna diecutting (stans), perforation (perf) och creasing (big). Utöver dessa kan man även använda folding (fals) för att illustrera var en folder ska falsas.

Använd gärna våra färdiga färger för InDesign, se länk längst ner på sidan.

Anledningen att man gör stansmallen i en dekorfärg, är att den ska gå att separera från trycket. En dekorfärg kommer att skapa en egen tryckplåt, som inte stör de andra tryckplåtarna. Om man gör stansmallen i CMYK så kommer den att finnas med i trycket. Med minsta lilla misspass kommer linjen synas i den färdiga trycksaken.

Stansmallar ska göras i övertryck

Det är mycket viktigt att linjen skapas med övertryck. Om man missar det så kommer den att sparas ur bilder och tonplattor, så att det kommer att bli en vit linje i tryck. Med minsta lilla misspass kommer den vita linjen synas i den färdiga trycksaken.

En stansmall bör ligga i ett eget lager

Det är också vanligt att man lägger stansmallen i ett eget lager och att man sparar ut en PDF/X-4 med lager. På så vis kan man tända och släcka lagret för att visa stansmallen – precis som man kan tända och släcka dekorfärger.

Stansmallen måste ligga överst

Om du lägger något annat objekt ovanför stansmallen så kan det spara ur stansmallen, så att den blir trasig. Eftersom stansmallen ligger i övertryck så är det inget problem att den ligger ovanpå andra saker i layouten. Detta gäller både objekt inom ett lager och mellan olika lager.

Att lägga stansmallen i ett eget lager är det enklaste sättet att säkerställa att den ligger överst – se bara till att stanslagret ligger ovanför andra lager.

Om du har fått en stansmall som en PDF av oss, så ska du lägga den i ett eget lager i InDesign och se till att detta lager ligger överst.

Eftersom stansmallen ligger överst, så är det viktigt att allt annat än stanslinjen är transparent, så att andra lager/objekt inte döljs av stansmallen.

Mats special™

Om man vill ha både hängslen och livrem – det kan ju vara bra! – så är ett alternativ att man duplicerar sidan i InDesign och gör en PDF där sid 1 är såsom beskrivs här, sid 2 är enbart artwork utan stansmall och sid 3 är enbart stansmall utan artwork. Då ger sid 1 helhetsbilden, sid 2 är vad som ska tryckas och sid 3 är vad som ska stansas.

Vi gör en stansmall!

Vi testar att göra en stansmall i InDesign – häng med!

Här är ett testdokument, som kommer att bli en 4-sidig folder, där vi skapat formen av ett hjärta. Vi ser folderns insida – till vänster ligger alltså insidan av folderns framsida. Där har vi spegelvänt hjärtat och markerat linjen och valt dekorfärgen ”diecutting” (stansning). Färgen har vi hämtat från F&Ps stansfärger, se nedan.

I mitten ligger en linje i dekorfärgen ”creasing” (bigning). Där kommer foldern bigas och falsas.

Till höger ligger ett ljusgult hjärta på ljusblå botten, med vår logo. Hjärtats kant är streckat och i dekorfärgen ”perforation” – den kommer alltså att perforeras, så att mottagaren kan riva ut ett hjärta med vår logo på. 😎

Notera att perforeringen ligger lite olyckligt i gränsen mellan den ljusblå tonplattan och det ljusgula hjärtat. En bättre layout hade varit att lägga den 3mm från denna gräns – antingen längre in så att man lämnar en gul kant i foldern, eller tvärtom så att hjärtat får en ljusblå kant.

Notera också att alla våra dekorfärger ligger i övertryck!

Låt oss nu se vad som händer när vi skjuter ut en PDF med vår job option X1v3 (för vårt exempel spelar det ingen roll om vi ska trycka på bestruket eller obestruket papper, resultatet blir detsamma). Såhär ser vår PDF ut i Acrobat. Så långt ingen större skillnad, annat än att förhandsvisningen inte är snäll mot vår typsnitt Gill Sans light (det ser bra ut i tryck eller om man zoomar in i bilden) och att vi har med utfall och skärmärken för dokumentet.

Om vi tittar i ”förhandsgranska utdata” börjar det bli spännande. Nu har vi fått med tre ”dekorplåtar” för våra dekorfärger. I kryssrutan till vänster kan man tända och släcka en färg, eller en uppsättning färger (process- eller dekorfärger).

Då testar vi väl att släcka dekorfärgerna, så vi ser att våra stansmallar ligger korrekt i övertryck, vilket de gör. Det ser vi på att det inte blivit någon streckad vit linje runt vårt hjärta, eller i mitten vid bigvecket (men det kan vara svårare att se då det ligger på gränsen till en vit yta). Stansningen till höger kan vi inte se om den ligger i övertryck eller ej, då bakgrunden är vit, men därmed spelar det heller inte någon roll här.

Nu vänder vi på det och släcker processfärgerna (CMYK) och visar endast dekorfärger! Nu ser vi stansningen till vänster, bigningen i mitten och perforeringen till höger.

Notera att vi hade kunnat få samma effekt av att lägga dessa i ett eget lager (fortfarande i övertryck) och istället för att släcka processfärger endast visat detta lager. Då vi ändå lagt stansmallen i eget lager i InDesign är det enkelt att spara ut PDF i lager – då med vår job option X4v3, då PDF-X1 inte godkänner lager. Såhär ser det ut när vi släcker lagret ”stansning”:

Såhär ser det ut när vi tvärtom släcker lagret ”artwork” och endast tittar på ”stansning”:

Här kan du ladda hem F&Ps ”Färger” för stansmallar till InDesign:

När du laddat hem filen går du in i InDesign -> Färgrutor -> Läs in färgrutor och väljer filen. Såhär ska resultatet se ut: