CO(2)mplext

Jag minns när jag satt i rekryteringsmöte med Maria våren 2016 och berättade att min vision var att så snart det var möjligt ta fram en modell för att automagiskt beräkna fossil CO2-belastning för varje enskilt tryckprojekt.

Därefter var tanken att erbjuda våra kunder att CO2-kompensera, för att på sikt vända på det, så att man måste välja bort istället för till, för att sen ytterligare skärpa till det och på sikt inte alls erbjuda trycksaker som inte är CO2-kompenserade.

CO2-beräkning har visat sig CO(2)mplext.

Tidigare har vi bara kunnat erbjuda CO2-kompenserade trycksaker via några av våra tryckerier – men vi har inte kunnat beräkna och kompensera själva, oavsett tryckeri.

Vi har tagit flera kliv på vägen. Vi har borrat ner oss i detaljer, bara för att hitta ännu fler saker att borra ner oss i. Snabbt gick det inte, men vi har kommit fram till en modell som bygger på dessa delar:

CO2-påverkan = [Papperstillverkning + frakt till tryckeri + tryck + frakt till kund]

Det ser ju enkelt ut! Här börjar komplexiteten:

Papperstillverkning.

Vi har tillgång till hundratals olika papperskvaliteter. För varje papper i vår databas samlar vi nu utöver egenskaper som ytvikt, bulk och opacitet även in specifik info om vilken energimix som använts vid tillverkningen och vad det innebär i fossil CO2, beroende av vilken elmarknad pappersbruket köper sin el.

Själva råvaran – trä – ingår i ett kretslopp, där nya träd planteras och fångar upp CO2. Det är fossil CO2 vi är ute efter!

Vi har sedan tidigare en automagisk uträkning av trycksakens nettovikt. Nu har vi grottat ner oss i hur mycket svinn olika tryckerier har, för olika trycktekniker (framförallt arkoffset och rulloffset). Med hjälp av specifik data om svinn (från aktuellt tryckeri) och trycksakens nettovikt kan vi beräkna bruttovikten och därmed beräkna CO2-påverkan för papperet.

Frakt till tryckeri.

För varje enskild papperskvalitet har vi också lagt in i vår databas vilket pappersbruk det är som tillverkar det och vilken adress bruket har. Vi har lagt in GPS-koordinater för pappersbruken, men också för de flesta av alla de ca 1000 tryckerier vi har i vår databas – däribland självklart viktigast alla de ca 100 vi använder varje år.

Vi har nu en automagisk uträkning av avståndet från specifikt pappersbruk till specifikt tryckeri.

I skrivande stund räknar vi alla transporter på lastbil, men i verkligheten går en hel del på båt. Det ger bara en tiondel av den CO2-belastning som motsvarande sträcka med lastbil skulle ge, så vi tänker oss att vi måste lösa denna detalj, så att det gods som går med båt får en berättigad fördel.

Verkar det komplext? En broschyr kan ha en papperskvalitet för inlagan och en helt annat för omslaget, så vi måste kunna beräkna både tillverkningen och transporten av två olika papper till en och samma trycksak.

Tryck.

Här jobbar vi ihop med ett par tryckerier för att samla på oss data och bygga en tillförlitlig modell, där vi sedan kan begära in motsvarande data från alla våra tryckerier. Vi har också sneglat på de standarder som är på väg att växa fram.

Vi fokuserar bland annat på olika trycktekniker, ett antal olika förbrukningsmaterial såsom tryckplåtar, färg, lim, lack etc. En stor del av tryckeriets CO2-påverkan beror på vilken energimix tryckeriet använder.

Ett tryckeri som bara använder förnybar el ska ha en konkurrensfördel.

Leverans till kund.

När vi hade löst beräkningarna för de relativt komplexa frakterna från pappersbruk till tryckeri, tänkte vi att den här nöten borde vara lätt att knäcka…! Faktum är att den är ännu mer komplex.

I det enklaste fallet ska alla trycksaker fraktas med en enda gemensam leverans till kundens adress.

I komplexa fall, så ska vissa trycksaker levereras till kundens olika butiksadresser medan andra ska levereras till en tredjepart för adressering, för att därefter postinlämnas – i fyra nordiska länder! Då måste vi hantera många olika geografiska sträckor, men vi måste också kunna räkna fram vikten för respektive sträcka. Och baserat på vikten hur många pallplatser det blir.

Internt har vi myntat nyckeltalet “pallkilometer”.

Nu tror vi oss ha löst även denna del och vi börjar närma oss vårt mål att automagiskt kunna beräkna CO2-påverkan för varje tryckproduktion.

Gör det lätt att göra rätt!

Har du läst ända hit har du kanske tänkt på att jag gillar ordet “automagiskt“…?

Faktum är att målet är att göra det lätt att göra rätt. Om vi automagiskt kan få våra CO2-beräkningar, så att vi utan att anstränga oss kan ta med dem i våra kunders beslutsunderlag, tror vi att vi tillsammans kan göra skillnad.

Vi kommer i vårt system – Filter™ – kunna se skillnaden i CO2-påverkan av att byta från ett papper till ett annat.

Vi kommer kunna jämföra olika tryckeriers CO2-påverkan.

Inom en nära framtid kommer vi att erbjuda CO2-kompensation i varje offert. Kanske ett CO2-vänligare papper. Häng med!