“Det är bredden som är vår spets”

Vi hade teammöte på vårt huvudkontor i Göteborg förra veckan. Vi är ju lite utspridda i landet, mellan Göteborg, Borås och Västerås/Stockholm, så det är alltid trevligt att ses. Vi säger såklart många kloka saker, men Mats satte fingret på något här:

“Det är bredden som är vår spets”

Mats Envall

Det ligger mycket i det. Vi pratar ibland om att vi är spretiga, då vi bokstavligt talat gör alla typer av trycksaker – här är några exempel från den senaste månaden:

  • stickmönster i 100 ex
  • visitkort
  • flera tjocka kataloger i hög upplaga
  • överdrag i stretchpolyester till larmbågar
  • posters, dekaler och tejp inför butikspremiär
  • kupongblock
  • bonusutskick
  • vykort ADR
  • hyllvippor
  • självkarbonerande orderblock
  • tidskrifter
  • askar
  • displayer
  • provpåsar
  • wire-o
  • vikväggar
  • störtkorgar
  • toppskyltar
  • magnetskyltar
  • pärmar
  • id-brickor för busschaufförer
  • rollups
  • beachflaggor
  • fönsterdekaler
  • affischer
  • foldrar
  • kuvert
  • böcker
  • specialproducerat POS-material

En helt vanlig månad. Det här är också något av det som vi i teamet definierar som “kul på jobbet” – just att vi har så många olika projekt, där vi hela tiden utmanas av våra kunder att hitta bästa lösningarna. 🙂

CO(2)mplext

Jag minns när jag satt i rekryteringsmöte med Maria våren 2016 och berättade att min vision var att så snart det var möjligt ta fram en modell för att automagiskt beräkna fossil CO2-belastning för varje enskilt tryckprojekt.

Därefter var tanken att erbjuda våra kunder att CO2-kompensera, för att på sikt vända på det, så att man måste välja bort istället för till, för att sen ytterligare skärpa till det och på sikt inte alls erbjuda trycksaker som inte är CO2-kompenserade.

CO2-beräkning har visat sig CO(2)mplext.

Tidigare har vi bara kunnat erbjuda CO2-kompenserade trycksaker via några av våra tryckerier – men vi har inte kunnat beräkna och kompensera själva, oavsett tryckeri.

Vi har tagit flera kliv på vägen. Vi har borrat ner oss i detaljer, bara för att hitta ännu fler saker att borra ner oss i. Snabbt gick det inte, men vi har kommit fram till en modell som bygger på dessa delar:

CO2-påverkan = [Papperstillverkning + frakt till tryckeri + tryck + frakt till kund]

Det ser ju enkelt ut! Här börjar komplexiteten:

Papperstillverkning.

Vi har tillgång till hundratals olika papperskvaliteter. För varje papper i vår databas samlar vi nu utöver egenskaper som ytvikt, bulk och opacitet även in specifik info om vilken energimix som använts vid tillverkningen och vad det innebär i fossil CO2, beroende av vilken elmarknad pappersbruket köper sin el.

Själva råvaran – trä – ingår i ett kretslopp, där nya träd planteras och fångar upp CO2. Det är fossil CO2 vi är ute efter!

Vi har sedan tidigare en automagisk uträkning av trycksakens nettovikt. Nu har vi grottat ner oss i hur mycket svinn olika tryckerier har, för olika trycktekniker (framförallt arkoffset och rulloffset). Med hjälp av specifik data om svinn (från aktuellt tryckeri) och trycksakens nettovikt kan vi beräkna bruttovikten och därmed beräkna CO2-påverkan för papperet.

Frakt till tryckeri.

För varje enskild papperskvalitet har vi också lagt in i vår databas vilket pappersbruk det är som tillverkar det och vilken adress bruket har. Vi har lagt in GPS-koordinater för pappersbruken, men också för de flesta av alla de ca 1000 tryckerier vi har i vår databas – däribland självklart viktigast alla de ca 100 vi använder varje år.

Vi har nu en automagisk uträkning av avståndet från specifikt pappersbruk till specifikt tryckeri.

I skrivande stund räknar vi alla transporter på lastbil, men i verkligheten går en hel del på båt. Det ger bara en tiondel av den CO2-belastning som motsvarande sträcka med lastbil skulle ge, så vi tänker oss att vi måste lösa denna detalj, så att det gods som går med båt får en berättigad fördel.

Verkar det komplext? En broschyr kan ha en papperskvalitet för inlagan och en helt annat för omslaget, så vi måste kunna beräkna både tillverkningen och transporten av två olika papper till en och samma trycksak.

Tryck.

Här jobbar vi ihop med ett par tryckerier för att samla på oss data och bygga en tillförlitlig modell, där vi sedan kan begära in motsvarande data från alla våra tryckerier. Vi har också sneglat på de standarder som är på väg att växa fram.

Vi fokuserar bland annat på olika trycktekniker, ett antal olika förbrukningsmaterial såsom tryckplåtar, färg, lim, lack etc. En stor del av tryckeriets CO2-påverkan beror på vilken energimix tryckeriet använder.

Ett tryckeri som bara använder förnybar el ska ha en konkurrensfördel.

Leverans till kund.

När vi hade löst beräkningarna för de relativt komplexa frakterna från pappersbruk till tryckeri, tänkte vi att den här nöten borde vara lätt att knäcka…! Faktum är att den är ännu mer komplex.

I det enklaste fallet ska alla trycksaker fraktas med en enda gemensam leverans till kundens adress.

I komplexa fall, så ska vissa trycksaker levereras till kundens olika butiksadresser medan andra ska levereras till en tredjepart för adressering, för att därefter postinlämnas – i fyra nordiska länder! Då måste vi hantera många olika geografiska sträckor, men vi måste också kunna räkna fram vikten för respektive sträcka. Och baserat på vikten hur många pallplatser det blir.

Internt har vi myntat nyckeltalet “pallkilometer”.

Nu tror vi oss ha löst även denna del och vi börjar närma oss vårt mål att automagiskt kunna beräkna CO2-påverkan för varje tryckproduktion.

Gör det lätt att göra rätt!

Har du läst ända hit har du kanske tänkt på att jag gillar ordet “automagiskt“…?

Faktum är att målet är att göra det lätt att göra rätt. Om vi automagiskt kan få våra CO2-beräkningar, så att vi utan att anstränga oss kan ta med dem i våra kunders beslutsunderlag, tror vi att vi tillsammans kan göra skillnad.

Vi kommer i vårt system – Filter™ – kunna se skillnaden i CO2-påverkan av att byta från ett papper till ett annat.

Vi kommer kunna jämföra olika tryckeriers CO2-påverkan.

Inom en nära framtid kommer vi att erbjuda CO2-kompensation i varje offert. Kanske ett CO2-vänligare papper. Häng med!

AAA

Högsta kreditbetyg AAA

Vi fyllde 10 år i höstas. 10 år av välskött ekonomi är kravet för att få Bisnodes AAA-klassning för högsta kreditvärdighet. Vi har varit lönsamma varje år sedan starten 2008 och vi har fått utmärkelsen Superföretag av Veckans Affärer 2017 och 2018. Nu har vi AAA också!

GDPR

GDPR reglerar adresserade trycksaker.

I slutet av maj träder GDPR i kraft. Branschen sjuder av aktivitet. För oss på F&P innebär inte GPDR några större förändringar i vårt sätt att jobba med adresserade trycksaker. Vi har pratat om variabledata med våra kunder ända sedan starten 2008. Till exempel har vi pratat om vikten att hålla adressfiler rensade från överskottsinformation såsom tex personnummer om det inte ska printas.

Det har ändå krävts ett par arbetsmånader att sätta sig in i det kommande direktivet och säkerställa att vi har GDPR-avtal både med våra kunder och de leverantörer som hanterar personuppgifter.

Säkra upp åt båda håll.

Företag måste säkra upp GDPR åt båda håll. Man måste avtala både med kunder och leverantörer. Här är några obligatoriska delar som vi har styrt upp:

– GPDR-avtal med de kunder för vilka vi hanterar personuppgifter (för adresserade trycksaker).

– GDPR-avtal med de leverantörer som hanterar personuppgifter för vår räkning. Samtliga finns inom EU och får ej föra ut personuppgifter utanför EU. Dessa behöver i sin tur ha GDPR-avtal med tex IT-konsulter och sekretessavtal med berörd personal.

– F&P har sekretessavtal med all vår personal.

– Vi har säkrad kommunikation från kund (inga adressfiler via mail eller andra osäkra kommunikationsvägar).

– Vi har säker lagring, krypterad på server i serverhall Sverige, bemannad dygnet runt.

– Det sker automagisk utrensning av adressfiler efter användning.

Nu har vi allt på plats och även om det inneburit mycket arbete så ser vi positivt på GDPR i sig, då vi sett många exempel på företag som inte hanterat persondata på ett korrekt sätt.

Superföretagen 2017

Alltid kul att vinna priser – särskilt utan att ha tävlat. Vi är tillsammans med Volvo och IKEA ett “superföretag 2017”. 🙂


— För trettonde året i rad nominerar affärsinformationsföretaget Bisnode Sverige tillsammans med tidningen Veckans Affärer årets Superföretag. Bisnode har identifierat och rankat företagen utifrån deras ekonomiska prestationer. Modellen tar hänsyn till och väger samman bolagens tillväxt, vinst, avkastning, effektivitet, kapitalstruktur och finansiering under de senaste fyra åren.

För att nå status som Superföretag räcker det inte att bara vara bra i en gren, företaget måste behärska mångkampens alla inslag. Karakteristiskt för Superföretagen är att de har en långsiktig försäljningstillväxt och uthållig lönsamhet, är strategiskt skickliga med finansieringen och samtidigt effektiva i hushållningen av resurserna.

Av alla existerande aktiebolag kom endast 641 företag med på 2017 års lista. Här finns årets nomineringar i alfabetisk ordning.

Byråkrati

brev från Arbetsmiljöverket

I tryckeribranschen är det fortfarande ganska lätt att hitta människor som blivit av med ett par fingrar i en skärmaskin på den tiden säkerhetsanordningar saknades.

Jag tycker Arbetsmiljöverket har en viktig uppgift. Jag kan dock inte förstå varför de ska slösa båda sin och vår tid på att göra en inspektion i ett kontorshotell. Och att göra det trots att jag tog kontakt och frågade om vi kunde ta detta på telefon.

Och därefter konstatera att vi har bra kontorsstolar, höj- och sänkbara skrivbord så vi kan ståjobba osv och då gå över till att prata om att det är farligt att köra bil. Trots att det bara fanns 1 tjänstebil i företaget och det var min. Ska Arbetsmiljöverket ut och prata en hel förmiddag med alla bilförare i hela landet nu?

Det är sällan jag klagar över att driva företag, men den här typen av byråkrati hör 1900-talet till. Det är vi alla som betalar.