Falsning

Falsning kommer som många andra grafiska termer från tyskan och betyder ”vikning”. När man falsar ett papper får man en folder.

figurstansad folder.
Bilden visar en figurstansad folder.

Foldrar

En folder är en trycksak som är gjord av ett enda pappersark, som har falsats (”vikts”) en eller flera gånger. Formatet anges som det färdiga formatet och kompletteras med ett ”planoformat” som anger pappersarkets format, tex ”148×210, plano 296×210 mm” (4 sid A5, stående format).

falsmaskin
Bilden visar en falsmaskin.

Vanligast är 4, 6 eller 8 sidor. Fler sidor blir lätt knöligt om man inte kör på väldigt tunt papper, såsom vid bipacksedlar till läkemedel. 4 sidor betyder att man falsat papperet en gång, oftast på mitten.

6 sidor kan man falsa på olika sätt – antingen som ett ”Z” (även kallat ”dragspel”) eller som ett ”U” (så kallad ”rullfalsning”). Ytterligare ett sätt är ett så kallat ”altarskåp”, där sidorna är hälften så breda som bakstycket och möts i mitten, lite som ett ”C”

8 sidor kan man falsa på flera sätt. Dels Z-falsning och rullfalsning som ovan, dels ”mitten/mitten” – där man först falsar på mitten och sen ytterligare en gång i mitten av den 4-sidiga folder man just gjort, men även ”korsvecksfalsning” (även kallat ”kryssfalsning”) där man först falsar en gång i mitten och sen en gång till åt andra hållet.

Planoformat

Gemensamt för alla foldrar är att de består av ett enda papper, med ett eller flera falsveck. Pappersarkets hela format kallas planoformat.

4-sidig rullfalsad folder med flärp för kuponger, visas här i planoformat, med flärpen redan invikt.
Bilden visar en 4-sidig rullfalsad folder med flärp för kuponger, visas här i planoformat, med flärpen redan invikt.

Nedan finner du de vanligaste exemplen på falsningar.

enkelfalsning
Bilden visar en enkelfalsad 4-sidig folder.

Enkelfalsning

I sin enklaste form är en folder ett pappersark som falsas på mitten, så kallad enkelfalsad (4-sidig) folder. Om du tex viker ett vanligt skrivarpapper (A4) på mitten så får du en folder som är 4-sidor (A5). Notera att för A4 så är kortsidan 210mm, vilket nu blir långsidan för A5-foldern. A5 är ett vanligt format för foldrar.

rullfalsning
Bilden visar en rullfalsad 6-sidig folder.

Rullfalsning

Lägger man till sidor så blir det genast mer komplicerat, då det finns fler val. En 6-sidig folder kan rullfalsas, dvs falsas så att sidorna ”rullas” inåt. Rullfalsning beskrivs ibland med ett ”U”.

Ett ganska vanligt format för foldrar är 6-sidor 100x210mm, vilket du får om du rullfalsar ett A4 (sidbredden blir 100, 100 och 97mm, där den smalaste sidan är innerst).

z-falsning
Bilden visar en Z-falsad 6-sidig folder.

Z-falsning

En 6-sidig folder kan även Z-falsas, dvs falsas så att sidorna växelvis falsas åt varsitt håll. Denna falsning kallas även parallellfalsning på fackspråk, då falsvecken går parallellt med varandra.

dragspelsfalsning
Bilden visar en dragspelsfalsad 10-sidig folder.

Dragspelsfalsning

Om man har fler än 6 sidor i en Z-falsad folder brukar man kalla den dragspelsfalsad, men principen är densamma, dvs den falsas så att sidorna växelvis falsas åt varsitt håll. Denna falsning kallas även parallellfalsning på fackspråk, då falsvecken går parallellt med varandra.

dragspelsfalsning med omvik
Bilden visar en dragspelsfalsad 12-sidig folder med omvik.

Dragspelsfalsning med omvik

En variant på dragspelsfalsad folder är att man i slutet gör ett omvik, så att foldern fortfarande i huvudsak fungerar som ett dragspel, men tack vare omviket håller den ihop och fungerar bättre i distribution såsom tex plastning eller kuvertering.

fönsterfalsning
Bilden visar en fönsterfalsad (6-sidig) folder.

Fönsterfalsning – ”altarskåp”

Ytterligare ett sätt att falsa en 6-sidig folder är så kallad fönsterfalsning. Den kallas även altarskåpsfalsning. Här är sidorna olika breda och den falsas så att de främre sidorna möts, medan ”ryggen” är hel. Fönsterfalsning beskrivs ibland med ett ”C”.

altarskåpsfalsning
Bilden visar en dubbel altarskåpsfalsning.

Dubbelt altarskåp

Närliggande är något som kallas dubbel altarskåpsfalsning. Den är på 8 sidor och istället för att man har en ryggsida så falsas även denna del, motsvarande en enkelfalsning. Här finns inte samma standard för de smalare sidorna, då de ej kommer att mötas och matcha varandra.

Se även Foldrar för mer info om olika falsningar.

Bigning

Bigning är ett slags ”gångjärn” som görs före falsning, för att motverka problem med att falsningen bryter pappersfibrerna vid högre ytvikter, normalt från 170g och upp.

bok med mjuka pärmar, med en bigning längs ryggen för att skapa ett "gångjärn" för omslaget.
Bilden visar en bok med mjuka pärmar, med en bigning längs ryggen för att skapa ett ”gångjärn” för omslaget.

Bigning används också för omslag på limbundna tidskrifter och böcker, för att omslaget ska öppnas smidigt.

Tänk på:

  • Det man måste tänka på vid rullfalsning är att de sidor som falsas in alltid måste vara lite smalare, för att inte fastna i falsvecket. Vi rekommenderar att varje sida efter de första två är 3mm smalare än föregående sida. Det gör att det finns en praktisk begränsning i hur många sidor man kan ha i en rullfalsad folder.
  • Z-falsade foldrar lämpar sig inte för att skickas med posten, då de lätt öppnar sig. De kan även vara svåra att kuvertera maskinellt.
  • Dragspelsfalsade foldrar lämpar sig inte för att skickas med posten, då de lätt öppnar sig. De kan även vara svåra att kuvertera maskinellt.
  • Fönsterfalsade foldrar lämpar sig inte för att skickas med posten, då de lätt öppnar sig, men de går att skicka om man försluter dem med ett oblat (en klisteretikett). De kan även vara svåra att kuvertera maskinellt.
  • Vid ytvikter från 170g bör man biga för att få en snygg falsning.
  • Planoformat är pappersarkets format.
Blev du hjälpt av artikeln?
Feedback – förbättring av kunskapsbank
Please submit the reason for your vote so that we can improve the article.
Behöver du hjälp?