Inplastning

Inplastning är ett bra sätt att skydda en katalog eller tidskrift när man skickar den med posten.

inplastningar med plast tryckt i flexo, med PMS-färg.
Bilden visar exempel på inplastningar med plast tryckt i flexo, med PMS-färg.

Tryckt plast

Vid högre upplagor är det vanligt att man använder tryckt plast. Vid lägre upplagor använder man oftast transparent plast, då startkostnaden för att trycka plast är relativt hög. Plast tryck uteslutande i flexo.

Bilagor

En plastmaskin har normalt en iläggsstation för själva katalogen eller tidningen och ett antal iläggare för bilagor. Hur många bilagor man klarar skiljer mellan olika maskiner.

Plastmaskiner kan få problem med små, eller oformliga bilagor. Ibland löser man sådana uppdrag genom att lägga på dem manuellt i plastmaskinen, vilket innebär högre kostnad.

Selektering

Vissa maskiner har även möjlighet till selektering, dvs att olika mottagare får olika bilagor, såsom broschyrer, foldrar, flygblad etc, samtidigt som man håller ihop utskicket i en enda postinlämning för att spara porto.

Ett exempel på selektering är inkomstdeklarationen, där den som tex ska deklarera blankett K10 ska ha med motsvarande broschyr.

Adressering

När man plastar kan man antingen adressera utanpå plasten, eller bifoga ett adresserat följebrev (”adressbärare”). Då kan man med fördel kombinera med variabelprint för en mer personlig mailing. Läs mer om adressering här!

Olika typer av plast

Plast gjorda av PE och PP

Som standard används PE-plast (PolyEtylen) eller PP-plast (PolyPropylen). Båda kan återvinnas som plastförpackning och bryts vid förbränning ner till co2 och vatten. Det går att klimatkompensera för co2.

Inplastade mailingar med guldfärgad plast
Bilden visar exempel på inplastning med plast tryckt i flexo, med PMS-färg.

Ett sätt att skilja mellan PP och PE är ”Prassel-Plast” och ”Prasslar Ej”, dvs PP är en styvare plast som låter när man hanterar den, men PE är en mjukare, segare plast. PP är glansigare än PE och är den man oftast använder för reklamutskick. Om man krymper plasten i värmetunnel – så kallad ”krympplast” – så är det PE man använder.

Inplastning "KRAV" med komposterbar plast gjord av växtfiber, utan tryck.
Bilden visar inplastning ”KRAV” med komposterbar plast gjord av växtfiber, utan tryck.

Miljövänligare plaster

Det finns även plast gjord av återvunnen plast och plast gjord av majsstärkelse. Majsplasten använder tex vi på Fridholm & Partners för KRAV. En nackdel är att den är dyrare (den är inte heller lika klar).

Tänk på:

  • Ha god framförhållning vid tryckt plast, då det kan bli en del bollande innan man är klar.
  • Om du har bilagor med udda format bör du kontrollera att dessa funkar i plastmaskinen.
  • Välj gärna en miljövänligare plast.
Blev du hjälpt av artikeln?
Feedback – förbättring av kunskapsbank
Please submit the reason for your vote so that we can improve the article.
Behöver du hjälp?