Limbindning & Klammerhäftning

Limbindning

Limbindning kan användas på böcker och broschyrer som är minst 3-4 mm tjocka (det varierar lite mellan olika bokbinderier). I praktiken innebär det från 48 sidor och uppåt, beroende av hur tjockt papper man använder.

Det finns flera typer av limbindningar, men säger man inget annat är det den enklaste formen som avses.

Samtliga bindningar utgår ifrån att man har ett antal ”sektioner” (”tryckark” som falsats till slutformatet, även kallat ”arkdelar”) som binds ihop tillsammans med ett omslag. De vanligaste tryckpresserna ger ett tryckark som motsvarar 16 sidor A4, men både formatet och tryckpressen påverkar hur många sidor man får per sektion.

Här listar vi limbindningar utifrån den enklaste till den bästa:

Limbindning

Vanlig Limbindning (kallas ”perfect bound” på engelska) innebär att man fräser bort ryggen, stryker på lim och fäster mot omslaget. I princip är varje sida/ark löst limmat, vilket kan ge problem vid flitigt användande – särskilt om papperet har fel fiberriktning vilket är vanligast i A5 och närliggande format.

PUR-limbindning

PUR (”polyuretan”) är ett särskilt lim som är betydligt starkare – men dyrare – än en vanlig limbindning. Det krävs också en särskild limbindningsmaskin, så alla tryckerier klarar inte av denna bindning. Används framförallt för tjocka och tunga kataloger samt sånt som förväntas få mycket slitage/bläddras mycket i över tiden.

Fadensiegelbindning

Fadensiegelbindning kan liknas vid en budgetversion av linnetrådsbindning. De individuella sektionerna svetsas var för sig med en plastbaserad tråd före limbindningen. Sektionerna sätts sen i en vanlig limbindning. Det ger en starkare limbindning, men inte lika stark som en linnetrådsbindning. Den bygger också en del i ryggen, så om man binder tjocka kataloger kan ryggen bli tydligt bredare än själva katalogen.

Fadensiegelbindning är inte så vanligt längre och vi på F&P föredrar de andra typerna av limbindning pga pris/prestanda.

Linnetrådsbindning

Linnetrådsbindning innebär att de olika sektionerna (”tryckarken”) sys ihop före limbindningen. Det ger den starkaste limbindningen, men är dyrare pga ett extra moment i produktionen. Det är inte heller alla tryckeriet som har symaskiner för denna typ av bindning, utan det brukar vara tryckerier med fokus på bokproduktion som är specialiserade på linnetrådsbindning. Det är vanligt för böcker med mjuka pärmar, men vi använder det också för kataloger med hög kvalitet, för extra tålighet.

Klammerhäftning

Klammerhäftning är mycket vanligt för broschyrer upp till 48 sidor. Beroende av hur tjockt papper man använder går det att klammerhäfta även vid större sidomfång.

Tumregeln är att man bör undvika att klammerhäfta när produkten blir över 4 mm – då får man en bättre produkt med limbindning.

Barnvänlig klammerhäftning

Barnvänlig klammerhäftning är när klammerns spetsar böjs inåt i pappret. De blir då svåra att få tag på och att göra sig illa på.

Öglehäftning

Öglehäftning är en speciell typ av klammer som bildar en ögla på broschyrens utsida, så att man kan sätta in den i en ringpärm.

Formering

Formering avser omslagets bredd i förhållande till inlagan, i de fall där omslaget är på 6 eller 8 sidor, dvs har en sida/flärp som viks in mot inlagan.

Negativ formering

När man har ett 6-sid omslag på en bok eller broschyr, så måste sidan med inviket (oftast) vara 3 mm smalare, för att inte skäras av vid renskärningen. Detta kallas negativ formering.

Positiv formering

Vid positiv formering har omslaget samma bredd och då måste delarna (oftast) ha skurits innan de sätts ihop, vilket innebär högre kostnader.